Trodde aldrig att jag skulle sakna Sthlm så mycket, eller det gjorde jag ju inte heller innan denna fantastiska vecka.
Kanske var det alla fantastiska teaterpjäserna vi såg, kanske var det att den dyra kaffelatten smakade sååå underbart, kanske var det att Liljevaljs vårsalong faktiskt inspirerade mej, kanske var det lite den goda ölen på Akkurat också ... men definitift var det att hänga med bästisen Elin och att träffa fina familjen. Men varför växer småsyskon så fort, jag hinner inte me?
Nu är jag tillbaka i snöiga skogen, dit inte ens tågen går längre. Jag längtar bort!
